Klag å pepp. Mest klag.

trött på värdsliga saker så som idioti och pissångest och sånt skriver om hur ängslig
jag är då jag sover ensam filosofin går aldrig idag alltid imorgon. Uttrycker mitt hat för
snön och kylan är fattigast i världen och har ett konstant jävla moln över mig. Försöker
hålla mig i vaken i skolan argumenterar åt helvete angående studenten tycker inte alls
som alla andra att det är jättemysigt med all julstämning jag hatar denna årstiden jag
hatar kyla jag hatar mörkret och den konstanta tröttheten och melankolipåhoppen det
alltid för med sig. 

Men eh en pepplista för att boosta mitt dåliga humör då:
Jag har lämnat in en inlämning som var cirkus ett halvår försenad. DU KAN VARA 
BRA EMMA.
Jag har fått lightroom att funka. Tror jag. 
Fredag imorgon

Eeeeeeeeehm. Ah.

LILLA NAMO


yumyum jävla brud

Den sista novemberhelgen

Ni vet den där känslan när veckodagen inte är en helgdag? Japp hej

höll inte länge dock!! För fredagen kommer ju fort som satan ändå, egentligen. Körde ett stenhårt
face sexy-instamoment*#%_*

Jag promenerade hem till Sara i alla fall för att ta henne i armen och promenera till förfest före förfest
för att lätta på stämningen lite.

haha ni vet på iphone när man ska ta ett kort och möts av detta i kameran???

man ba: 




Vissa hade anpassat sig till någon slags dresscode. Vi kände nee vi kilar nog vidare.....


Nästa förfest var bara gatan upp, i en liten etta fylld av kortspel och pipa/cigg ur fönstret och 
allt sånt där. 

helt oprovocerat satte sara denna lappen på min mun stfu slut??

Det var hennes time to shiine! så snyggrockig

Sedan började pojkarna dansa och sen spatserade vi till andra sidan stan för att festa på lite större
yta och alla dansade och satt på golv och skaffade nya vänner och sånt där. Fint!! Sen hoppade jag
och Lisa in i en bil som körde oss till krogen där vi dansade pratade med alla bröt ihop över tron
att någon snott min jacka i garderoben men tack för tålmodiga och hjälpsamma människor säger
jag bara. Glad att jag inte känner er dock för då hade jag nog skämts lite. 

Dagen efter låg humorskalan på denna nivån så det var lika bra att köra igen. Sandra kom hit i nivå
till att jag lämnade sängen och sedan ramlade det in lite mer folk och lite öl prat mys och sådär. 

senare så tog vi bilen ner till klubb!
Först parkerade vi oss dock på en bänk och filosoferade i olika nivåer.

Väl på klubb var det så fruktansvärt mycket hetsdans så man liksom bara springer runt i ren eufori
och nästan alla man känner är där och det är en sån där perfekt kväll bara. Spira ner för gator
sen upp igen på efterfest som innehåller allt ifrån hysteriska skratt till ta-hand-om-sitsar till matlagning
till att alla somnar. Jag gick hem till synen ovan och kände att inatt är världen tamejfan så jävla 
fin. Ännu finare när man väcks på morgonen "vill du komma hit och sova med mig" och mötas 09:47
i kylan gå hand i hand och uppför några trappor för att landa i en säng med världens finaste. 

Japp. Himla jävla bra helg.

Vardagsfragment.

1. Vaknar mitt i natten av kyssar i nacken. 

2. Jag frågar vad du gör och du svarar ”tänker på dig”. Du säger att jag ska
skynda mig som tusan för att du fryser så jag kan värmavärmakyssa dig.
Jag spatserar snabbt på gatorna, liksom skuttspringer fram. Springer in
klär av mig jackan innan jag når ditt rum får inte ödsla en sekund. Ingen
kroppsdel förutom huvudet utanför täcket men jag är ändå riktigt tacksam 
över hur fruktansvärt kallt det är för då måste vi ju vara så näranäranära.

3. Blir fortfarande så jävla varm när du ler mot mig och nära dig är ett plus
ett fortfarande ett.

HYR HOLLYWOOD

blir galen av denna

Om hur tiden räddade oss.

Vi fumlade runt. Jag minns att jag skrev att det kändes geniunt bra och lugnt. Jag skrev att
antingen berodde det på att jag har gett upp eller verkligen inte hade några förhoppningar eller
så berodde det på att det faktiskt bara var så himla rätt. Och enkelt.

Fast enkelt? Ha. Det är aldrig enkelt. Men det är heller aldrig någonting som är riktigt viktigt. Det är
erfarenheterna och bakslagen och tårarna inpå småtimmarna men det är också kampen och
hur man tar sig igenom det, det är det som gör det på riktigt, hur ska man annars kunna veta
vad man är villig att offra för den andre? Går man igenom saker vet man också att man värderar
det så pass mycket att det är värt att kämpa sig igenom det. Vad är en konstant dans på rosor
värd när man helt plötsligt stöter på en tagg och faller platt? 

Ångest och tvivel och så fruktansvärt starka känslor men man håller fast så jävla hårt och så
vips finner man sig själv vara så intensivt lycklig, sådär så en röst ett sms en dröm en tanke
gör en helt skakig nästan. Man inser att allt var värt det, man inser att nej det var inte en
förälskelse, det är något så himla mycket mer.

Man inser att man är riktigt jävla kär. Och man är precis där man ska vara. 

Tre nya ting


Finaste oversizeskjortan i tunnaste mjukaste tyget och en puderrosa cardigan asså mitt face haahaa

Bästa discotoppen som slutar precis över naveln och har bästa ryggen.

Och alltså snmuownraponteåanreparma på bildkvalité och att jävla lightroom är jobbigt mot mig.
Går inte att redigera dem i ps sen? Eller alltså går inte att spara? Står att det är fel på filprogrammet
eller något sånt där bara. Bara bilder jag jobbat med i lightroom krånglar så ju. Idiotskit tips?

you know I'm no good


Hej igen! Nu var det ju inte såå fruktansvärt länge sedan sist. Pälsjackan är praktiskt taget
obligatorisk nu, lika så tröttheten och plugghögen och körkortsstress osvosvosv. Men saker
börjar se ljusare ut, faktiskt! I alla fall min inställning till det hela. Jag prioriterar det som är
viktigt nu och känner mig bara så genuint glad.

Sedan i söndags har jag myst med min lilla pojke, secondhandat (tänkte faktiskt visa en
del nytt imorgon, då slutar jag tidigt och kanske har möjligheten till relativt bra ljus), 
hängt och pratat minnen och bekantskaper och viktigt. Igår fotade jag "seriöst" för första
gången i studio också, hittils har jag fått ut detta av det:


Så himla praktiskt att ha fotografisk bild, tillgång till studio och objektiv och allt liksom.

Helgen:

Hej! Denna helg har jag varit lite varstans förstår ni. 

I fredags peppade jag rätt tidigt att åka till jönköping. Kände mig fräsch men givetvis pajjar
ju regnskurar sånt, fantastisk känsla.

framme blev jag mött av Rebecca! Hon är ju nyinflyttad så jag skulle få ta hennes bäddsoffas
oskuld. Sjukt hedrad. 

Hon tog fram sina bartenderskills och gjorde rosa pantern till oss, även där en oskuld jag fick bli av med,
så himla gott!! Vi drack det och andra alkoholhaltiga drycker medan vi konverserade om nostalgisk musik
och berättelser och diskussioner om allt från himmel och jord för det blir ju oftast så när det är två-manna-
förfest. 

vid tolvsnåret ungefär kände vi att det var dags att göra nåt mer och jag vart ju rätt sugen på att
utforska jönköpings uteliv. Hur mycket det blev av det är ju en tolkningsfråga men nattkäk och 
mean girls kändes ändå som det bästa avslutet på kvällen.

Dagen efter ville vi nog mest sova bort hela dagen men shopping och julklappsletande stod ju på schemat.

asså va i sjukt många affärer men hittade INGENTING förutom denna mössa (från Newyorker hett tips:**:*)

Vi åt donken och gled mest runt bara. Spelade subwaysurfers i väntan på tåget i typ tjugo minuter.

sen somnade jag. Woop.

På kvällen såg det inte ut som om det skulle hända någonting men på en hård bänk i en
sal full av fotbollsälskare bestämde jag mig för att hänga med dessa två till skövde sisådär
en timme innan tåget gick. Sprang hem för fix mötte upp dansade i några timmar tyckte
det va så värt att handla för mycket i baren åkte hem förfrös somnade väcktes tio i sex
fick sällskap i form av en dansande och fin pojke och sen var det den helgen. 

oxblood and the clash.

Hejhej. Så himla höstigt nu, fy. Planerar tiden, hoppas på planer, myser i en koja, 
försöker teckna skriva och kollar på rätt mycket film. Det enda ljusa med denna
vecka är väl att jag har sovmorgon nästan alla dagar och att min säng dammar
medan jag är borta med världens finaste sällskap.

söndagsteckna.

Så himla svårt att fånga teckningar på foto men, detta har jag spenderat senaste timmarna åt i alla fall.
Riktigt bestämt mig nu för att komma igång igen. Med allt det där som betytt verkligen allt liksom.

En lördagsemma.

Hej bäbisar. Ikväll vankas det tydligen någon slags Project X-fest på stadens klubb. Förutom
människotryck är väl inte förväntningarna så höga, vilket oftast ändå resulterar i en bättre kväll
än man hoppas. Vi får väl se. Hoppas ni har en bra helg finisar. 


haahah jävlar vad proper jag lät insåg jag nu?? sori p.s. feZtttt

Vet ni?

Jag har fått låna två objektiv av min fotolärare, så fint. Vet inte hur länge jag får ha dem men
det är ju något som kan liva upp stället här i alla fall, om inte minst mitt humör. Nu ska jag 
springa tillbaka till gosen min, har världens håltimma. Puss.

my man.

 
"I create art, so it will be presented as such."

önskerubrik: mina olika hårfärger

TILL EN BÖRJAN. Jättesvårt att göra detta helt kronologiskt och med exakt allting, har haft tusen
hårfärger men även hårddiskar som raderats etc. Troligtvis några hårfärger som uteblivit, menmen.
Här är vad jag fick fram i alla fall:

Som litet barnasköte var jag väldigt blond


Haha efter det har det sett ut lite såhär. Andra bilden här är min naturliga hårfärg ungefär,
kan inte komma ihåg att jag sett den så lik den sedan dess

2007 blev jag jätteemo, haha. Svart hår var det. Himla ballt med riktigt tighta stuprörsjeans. 
Gärna obsent mycket svart och rosarött runt ögonen också. Fram och tillbaka med olika
färgkombinationer och hipp som happ. Löshår och emocut och gärna hårspännen som täckte
praktiskt taget hela huvudet med och ibland löshår ibland zebraslingor ni vet osv. Yes.
Hittade turligt nog inga bilder på denna period, YES! Tänk er brutalt bara.

Sen slog det, jättelångt brunt hår med fruktansvärt dåligt klippt löshår var ju det ultimata,
tuperingskammen hängde ofta med också. ps schysst bild. Detta hängde från hösten
2007 inpå 2008

Ungefär två månader efter förra bilden såg jag ut såhär. Ni som hängt med så pass länge (<3), det var ju här
jag började bli så himla sjuk. Uschåfy. Gick så himla fort allting. 

Maj-augusti 2008.

Sen vart jag rödhårig i två dagar. Fick kris eller nåt. Sen skulle jag helt plötsligt ha långt svart hår.
Löshår osvosv. Jävla övergång i samband med att min pojkvän gjorde slut och jag nog mest ville
vara någon annan. 



I början av 2009 var jag rödhårig nån kort period men fann bara äckliga bilder hehe sorii. 
Sen såg jag ut såhär ett tag. Förfärligt. Ville bli blond. Gav upp.

Färgade håret rosa istället. All in liksom. Tycker ändå fortfarande det var rätt ballt, som finast när
det rosa gick ur lite. Skulle kanske kunnat ha lättat på sminket. Alla tyckte jag va dum i huvudet
och frågade hur fan jag tänkte. Rebellisk

Sen mina vänner hamnade jag vips på annat spår. Det rosa gick ur och otroligt nog kunde håret bli
brunt utan missfärgningar och skepnader osv. 

Efter detta hade jag jättemörkbrunt hår ett tag 
det ljusade ju upp sig och i maj 2010 hade jag löshår och ett av mina finaste hår imo.

under sommaren såg det ut typ såhär

Andra halvan av 2010. lite slingor! Älskade denna hårfärgen. Hade den under sommaren och hela
höstterminen då jag började gymnasiet.

Men sen ville jag slinga lite ljusare pga utväxt, fast blev asförmycket blond. Var så ledsen.
Hade det i en, två dagar. 

Så sen bestämde jag mig för att färga det mörkbrunt. Fy tänkte jag. Vart ju dock tvungen att färga
rött innan för att undvika grönt, men så behöll jag ju det.

Sen blev det ju lite brunare och brunare..

så jag färgade det riktigt rött. Och det behöll jag ju till ganska nyligen. Har aldrig behållt en hårfärg
så pass länge, rätt snyggt att det blev så av ett misstag ändå.

Sen färgade jag ju svarta dips också. Gillade det först sen hatade jag det insåg att ne nu vill jag fan 
inte va rödhårig längre.

Och nu är vi här! Stormtrivs nu. Mhm.

mixd sources.

Går i ett visst ide tills jag har kamera/telefon igen. Ska se om jag kan låna ett
objektiv på fotografisk bild imorgon. Ska nog gå och köpa batteri/film till den 
analoga med så jag slipper känna mig så useless. Kommer vara tillbaka med
en jävla power sen i swear.

flowergurl

Hej vad gör ni hur mår ni? Jag är relativt utmattad, även fast det kanske borde vara motsatsen när
man har lov. Min säng har inte känt någon värme mer än en natt på tolv nätter nu men jag har
fångat värmen någon helt annanstans. Så himla fin tillvaro. Pappa har lämnat mig för en vecka och
jag och Sandra spekulerar på att starta upp ett kollektiv här hemma så länge, men vi får väl se.
I helgen är det massa halloweenfester som gäller, tror jag. Jag och Lisa tummar på
skippa-dräkten-tema för engagemang är juså himla ocoolt, hehe. Det känns som om dansen jag
påbörjade igår är långt ifrån över.